tjena! nu ha ja kommit fram till min hemstad och mitt hus där ja ska bo i tre månader. de som e kvar att upptäcka av alla dehär förändringarna e arbetsplatsen, där vi börjar jobba på onsdag. ännu vet vi int var vi ska vara, så allt känns ganska osäkert ännu. på måndag borde vi förhoppningsvis få veta!
staden esteli va myki större å mera kaotisk än ja hade föreställt mej. längs med alla långa smala gator fanns små butiker av alla sorter och allting e ju "öppet", inga dörrar utan bara öppna fasader. de va verkligen myki att försöka ta in å uppfatta så snabbt som möjligt.
huset där jag å Helena bor ägs av en kvinna i 50-årsåldern, Norma. de e lite på utkanten av centrum. också här e allting öppet, va som e ute å inne på dehär huset (å antagligen de flesta andra) e svårt att veta. mitt rum å helenas rum e såde halvt under ett plåttak med en wc emellan. rummen är helt i betong, inget golv, bara som ett garage typ. :) en stor byrå å en enkel säng har ja.
de kommer helt klart att ta ett par veckor före ja vänjer mej vi dehär, de e så heelt annorlunda än nånstans var ja ha vari förr. redan nu känns dehär oljudet ganska tröttsamt, fast vi e lite utanför stan så kör de bilar här, tutar å folk ropar å har sej. dessutom har vi ett stort palmträd som hänger över plåttaket å nu när de blåser lite så gnisslar de hårt å låter som naglar på svarta tavlan. å allting hörs ju sju gånger bättre än ett vanligt hus då de e öppet å tak å väggar int "tar ihop" om man kan säg så :p
oh yeah..
lite känslosamt å jobbigt ha de no vari ett par gånger idaa, de e väl dehär som kallas kulturchock blandat me extrem hemlängtan. ha int haft nå dryft alls tills idaa så ja e väl lite oförberedd på alla känslor. sen ibland så blir ja plötsligt tuff å blir arg på mej själv, skärpning Linda, du ska ju njuta å slut ti tyck synd om dej själv!
fastän klockan bara e sju blir de strax läggdags tror ja, de e beckmörkt ute å ja e trött. ska sova länge å vakna gladare imoron. vi har träff me klassen på ett cafe å då ska vi fixa telefoner å simkort åt alla. hanna å jag ska fixa 3g till våra androidphones å fastän internet e liten grej kommer ja att må myki myki bättre av att hela tiden ha kontakt med omvärlden, å speciellt min Samuel.
nu ska ja avsluta den här långa romanen å börja laga mej i säng. see ya later!
Ja no kan de säkert kännas ensamt där mitt ut i indianlandet. Skickar en stor cyberkram, vi saknar dej jättemyki här hemma. iallafall vet du att du har Nån watching over you. Kram <3
SvaraRadera