I'm going home.

I övermorgon flyger jag iväg. Åttioåtta timmar kvar tills ja befinner mej i Jeppis. Och de e förresten jätte många dagar sedan ja skrev här, förlåt.

Vad har hänt sen sist? De va inte lite. Ja jobba sista veckan me flickorna, pyssla ihop presenter och längta mest bara hem. Förstås likadant som nu, en vecka senare. Vi hade en trevlig sista dag tillsammans, jag å småtjejerna men de va förstås ledsna att "se va a Finlandia". Jag hade fått se tillräckligt med bråk och skrik och elakhet under tre långa månader så de va tyvärr int ens de minsta vemodigt att lämna centret fastän flickorna då för stunden va kramgoa å snälla. Får se om de dyker upp lite saknad där hemma om några veckor istället. Är ändå så tacksam över allt som jag fått uppleva där och allt som jag lärt mej. Mest känner jag stolthet och vinnarkänsla över att jag klarade mej och inte bröt ihop då de va som kämpigast. Minnen för livet, absolut!

Sen hade vi en hel helg och ledig måndag att säga farväl till Esteli och göra allt i ordning för semester och avfärd. I tisdags släpa jag alla tiotals kg packning till busstationen, sa hejdå åt värdmamman och så for vi hela gruppen iväg till Managua. Några enstaka km före de va dags att byta buss blev de stopp å vi vänta i trafikstockning och extrem hetta i över två timmar pga nån demonstration på vägen. Sen fortsatte vi med en annan buss till Rivas, där vi fick vänta närmare en timme på en skrotig liten buss till vår slutliga destination: San Juan del Sur.

Då vi kom fram flera timmar senare än planerat va de flesta av oss på lagom gott humör och att va reseledare åt 12 irriterade trötta resenärer va int de lättaste. Men ja fick fixat allt med hyreshuset och vi tog taxi ca 4 km norr om SJDS. Äntligen va vi framme å fick pusta ut. Förutom att jag å Hanna hade ännu kvar att handla massor me mat och vi fick vänta en å en halv timme ute i mörkret före vår utlovade taxi kom å hämta oss. Efter att ha handlat mängder me mat på rekordtid och långt över stängningsdags kom vi tibax å börja baka pizza sent på kvällen åt vår hungriga grupp. Ett problem återstod. En värdelöst dålig gasugn gjorde att alla pizzor förblev degiga och ogräddade. Vi gav opp å gick raka vägen i säng.

Nu har alla dagar denhär veckan sett ganska likadana ut, vi ha stationerat oss vid poolen hela dagen eller vissa dagar har vi promenerat till stan och stranden. De flesta i gruppen har gått iväg tidigt på morgonen och varit på olika äventyr men vi tjejer har bara tagit de lugnt. Jag å Hanna har varit kockansvariga å fastän det är en utmaning att laga mat åt 12 vuxna så ha de vari roligt å tiden har gått snabbare då vi ha haft att göra.

Ännu återstår en hel dag här i SJDS före vi åker iväg med privat minibuss (fantastiskt skönt att ha avslutat allt som heter transporte público de Nicaragua) till Managua flygfält. Då blir de två dygn med flyg, en hotellnatt, mera flyg å tåg före ja äntligen får omfamna min älskling på Bennäs tågstation. Ska bli heeeelt fantastiskt skönt. Och en hel massa lättnad, tacksamhet och kärlek. Då är jag äntligen hemma.

Bilder från centret.

Bilderna kommer i helt random ordning så ni får försöka hänga med. Bland annat flickorna som lär sej Paint på en gammal dator, sen en på flit anlagd gräsbrand bakom skolan för att laga finare fotbollsplan (?) (Alla småpojkar visste precis hur man sko göra, sprang fram å tibax me vatten å hacka me spadar å sprang rakt genom elden som de va ingenting. Alla vuxna stod lugna å såg på, ingen fara, ingen panik, ingen kommer att skada sej, helt vanligt gårdsarbete haha. Sen kom brandkåren då allt va nerbränt så de va lite onödigt men barnen ville hjälpa me vattenslangen å de va förstås helt ok de också :p) en bild från då jag varje dag hämtar yngsta flickan från förskolan, och resten från dagens katolska nattvardsmässa med präst som kom på besök. Vi fira påsken (?) så efteråt fick alla en lippis och solglasögon å så blev de hela skolans fotbollsmatch med deras vanliga "mellanmålskiosk", nunnan som försäljare av små chipspåsar å limsaflaskor fö några cordobas styck. Och så eftermiddagens fina himmel som ja fota medan ja skypa me Samuel. That's all!

Tomt och tråkigt.

De finns verkligen ingen blogginspis i mitt huvud för tillfället. De enda som hittas där e hemlängtan, saknad, uttråkning å nerräkning av dagar. Idag försökte jag stimulera mina hjärnceller genom att gå på stan å försöka hitta på farvälpresenter åt tjejerna på centret. Saldot blev 8 målarböcker (ännu fattas två förstås) å hjärtformade post-it lappar. Ska ännu försöka hitta nå annat smått att lägga till å sen paketera in 10 st paket. Nånting åt flickornas ansvariga nunna - min "handledare" - ska ja också köpa.

De e 19 dagar kvar tills ja e hemma i Jeppis. Om 10 dagar lämnar vi Estelí för sista gången och checkar in i vårt lyxiga semesterhus vid havskusten. 7 dagar senare flyger vi iväg från Nicaragua å två dygn senare e ja hemma hos min kärlek. Äntligen. Hemma. Ja tänker på den stunden så ofta nu för tiden så snart ha de bränt hål i mina tankar.

Men så försöker ja ibland leva i nuet. Fast de misslyckas ofta. Men till exempel att njuta till 110% av att de e fredag. De bästa me de e förstås sovmorgon imorgon. Å så plötsligt kommer jag på att ja har EN fredagskväll kvar här i min säng under mitt myggnät. Å att om 3 veckor blir de typ bästa fredagsmyset ever in my life. Hemma i soffan med min man. Menyn e förstås färdig bestämd. Pizza och lösgodis.

Så återvänder jag till verkligheten å konstaterar att mina leva-i-nuet förmågor för tillfället är värdelösa. Men de e okej. Nu har ja gjort de ja har drömt om i många år. Lärt mej ett nytt språk å upplevt en helt annan kultur. Fått utmana mej själv i alla sorters nya situationer. Och bäst av allt, lärt mej att lita på Guds omsorg. Han är här. Alltid. Lämnar aldrig min sida och jag är trygg var än jag går.

And now I'm ready to go back home. Så jag fortsätter nedräkningen och längtar lite till.

Once again on my own.

Sist ja publicera alla bilder va de påsklördag å nu e de lördag igen. Nästsista dagen Samuel va här blev de utfärd till Leon och volcanoboarding på en stor svart vulkan. Vi väntar ännu på bilderna därifrån, de ska komma upp på volcanoboarding facebooksidan därifrån vi kan ladda ner dem. Sen i tisdags så for vi iväg till Managua, Samuel flög iväg till Finland å jag fick snällt återvända till Esteli.

Att börja på med vardagen igen ha gått okej, försöker hålla mig lugn å int låta tankarna rusa iväg eller hemlängtan att ta över allt för myki. Nu återstår två hela måndag-fredag veckor före de antagligen blir semestervecka å sen hemfärd. Så lite över 3 veckor tills ja landar på finsk mark. Ibland känns de som en halv evighet, men för det mesta känns de överkomligt. I can do this. I've been gone for two and a half months. Three short weeks left. Let's do this.

Tre dagar jobb hann jag med den här veckan å de gick bra. Igår börja ja på me "datalektioner" me de äldsta flickorna. På en stenåldersdator me Windows 98 å inget internet ;) Flickorna e int alls vana vid datoranvändning å då känns finländska tvååringar som smartphone experter väldigt avlägset haha.

De ha vari riktit tryckande hetta de senaste dagarna men igår börja de äntligen regna å de avslutades me en ordentlig åskstorm så idag va de lite svalare. Ändå va ja genomsvettig då ja kom hem från stan ikväll å vi har förstås inget vatten. Då om aldrig förr längtar ja hem till pålitliga varma duschar. Å så kan ja ännu laga en lista på typ femhundra andra saker som ja längtar efter. Min man som klar etta. Min säng som klar tvåa. Och att laga mat i eget kök som trea. Och så vidare.

Så nu tar jag en ordentlig slutspurt i att ha tålamod me sånt som int allti e så roligt, försöka njuta av det fina och ändå lite räkna dagar samtidigt. Ja fick nerladdat ny musik till telefonen å de hjälper helt otroligt. Att stänga ut allt annat och bara lyssna och njuta. Att strax bli på bättre humör och inse att jag klarar ännu den här dagen. Thank you God for music. And being able to praise you through amazing songs.

Nu slår klockan midnatt och ja ska stänga ögonen. Får hoppas på att kunna sova längre än till 7 i alla fall, inte de enklaste i ett öppet hus med morgonpigga människor och alla sorters djur och fågelläten som börjar typ kl 5. Varken mänskorna eller djuren bryr sig i att de e lördag/söndag men ja älskar fortfarande mina sovmorgnar på helgen å ha blivi ganska bra på att stänga ut alla ljud :)

Natinati på er, ha en fin söndag! ♥

massor me bilder fran den senaste veckan.

nu far ja ju ursakta an en gang, mitt bloggande ha int gatt som planerat och jag bara kratar me telefonappen och alla hundratals bilder som finns pa telefonen :p men nu e ja pa hotelldatorn a har forsokt flytta om alla bilder a ladda upp dem en gang till. datormusen vill absolut int samarbeta men nu tror ja att allt lyckades. until next time!

estanzuela vattenfall utanfor esteli

uppe pa vattenfallet

Hanna, jag och Mia, kinda freaked out och hojdradd :p

vi vandrar hemat

pa var utfard till kaotiskt restaurang-poolomrade,
manga hundra manniskor som stirra pa vita utlanningar :p

pa bild mia a jag som vaga doppa oss i den lilla ackliga poolen.

landskapet utanfor esteli 

ater chips for att orka ga tillbaka haha

en av manga pizzamaltider vid den har pizzerian. finns int sa varst bra restaurangutbud har.

eller jo de finns men de e mest sma ofrascha "restauranger" dar man aldrig ser kunder. no thanks. haha.

uppe i bergen vid Laguna de Apoyo bodde vi i 4 dagar, 

har hade vi vandrat ner 8 km ner till stranden.

it was paradise! 

manga restauranger a butiker heter nanting me Linda 

sa ja e van me de men Samuel tyckte de va coolt a sko ta bild haha

utsikt fran vart hus

utsikt fran byn Catarina

pa en av vara langa vandringar omkring i omradet,

annu glad och energisk, sag int lika ut mot slutet ;D

vara palmer och lilla pool vid huset

enjoying life! i love watermelon! and my husband ;)

baksidan av huset

balkongen fran vart rum

ut pa langpromenad

antligen fick vi simma! de va sa varmt a skont vatten, could have swimmed for hours

hemma igen i Esteli, pa paskprocession sent pa langfredagskvallen

Esteli katedralen

manga tusen manniskor pa procession till katedralen

processionen tidigare pa dagen, massor me manniskor a olika statyer

pasklordagen har vi tillbringat vid Valle Azteca, myki finare poolomrade an det forra. 

de va ganska myki folk men vi kom fore alla folkmassor och njot av sol, vatten och smaskiga hamburgare.

Laguna de Apoyo

Hej på er! Nu har de igen gått allt för länge mellan mina inlägg, men vi har fullt upp, e på semester, äventyrar, njuter å har de bra :)

Samuel anlände precis som planerat halv 10 på torsdagskvällen. Vi va så tacksam att allting ordnade sig å hans Nicaragua-tid int blev kortare trots inställt flyg. Så sov vi en natt i Managua å låg å chilla i poolen hela förmiddagen före vi hoppa på bussen till Esteli. Hotellet som ja hade reserverat på förhand i Esteli va int de fräschaste men de fick duga tre nätter. Duschen gick sönder efter en natt så vi fick byta till ett lite bättre rum. Första kvällen upptäckte vi en liten besökare i taket, en mini-ödla å ja hade svårt att sova men sen försökte ja att int tänka på de :p Vi for på sightseeing omkring i Esteli centrum, åt gott på caféer, hälsa på min värdfamilj, vandra många kilometrar bl.a. till vattenfallet, en pool-restaurang och till La Casita trädgårdscaféet utanför stan.

Igår va vi å äta pizza till lunch före vi packa ihop å släpa allting till busstationen. Hanna å Mia va där också å då bussen till Masaya körde fram till hållplatsen fick vi snällt tränga oss in mot dörren med alla andra för att försöka ta sittplatser. Längst bak i bussen hamna vi å där fick vi sitta å svettas i tre timmar me mittgången fylld me stående passagerare. De va ingen trevlig resa å vi var ordentligt trötta å svettigare än nånsin då vi kom fram till Masaya busstation. Därifrån tog vi taxi till matbutiken där vi tjejer yrade omkring i en timme å försökte planera måltider för tre dagar medan Samuel stod å vakta 8 väskor å en kappsäck vi ingången. Då vi äntligen hade tryckt ca 20 matkassar å alla väskor i en liten taxi va vi alla more than ready att vara framme.

En liten gammal japansk gubbe mötte oss här vid huset och vi fick nyckel å instruktioner å en massa annan information om naturen å omgivningen. Efter att han for så gick vi omkring å alla va så imponerade av huset å att vi har eget kök å pool å alla har eget rum å egna badrum. Snabbt kocka vi ihop en stor tortillafestmåltid som vi slukade i oss.

Idag har vi legat vid poolen och solat heeela dagen medan Hanna & Mia for på vandring ner till lagunen och simmade där. De ha vari soligt, varmt och ganska blåsigt, perfect suntanning weather :) nu på eftermiddagen for jag å Samuel på vandring åt andra hållet, uppför berget ca 6 km till en by som heter Catarina. På vägen hitta vi bl.a. en död apa på vägkanten å massor me trädgårdar och farmer med blommor och plantor som de sålde. I byn vandra vi omkring i jakt på stora vattenflaskor å vi hitta en fin park med utsikt över hela lagunen och området. Sen tog vi en liten mopedtaxi ner tillbaka till huset.

Nu ska vi laga spagetti å maletköttsås! Jag återkommer ikväll med ett inlägg fullt med bilder, I promise! ¡Hasta luego!

femtitre timmar kvar.

oj va lange sen ja skrev har. vet int var ja ha vari, forsoker hitta pa tidsfordriv a int tanka sa myki pa hur lange de e kvar tills alsklingen kommer sa att tiden ska ga snabbare. men saklart raknar ja anda. femtitre timmar and counting, people! de e sa lite men anda.. ikvall, inatt, en hel dag, kvall, natt, en hel jobbdag a en hel kvall i bussen fore ja kommer ti managua flygfalt. a da far ja vanta annu tre timmar. sen kara vanner, vilken aterforening. de ryser i hela mej da ja tanker pa att ja far antligen krama om min fina man. efter tva langa manader. vilken kansla.

nu forsoker ja ta reda pa vilket hotell i managua e tryggt, rent, fint a billigt for en natt. inte de lattaste. a helst me egen transport till/fran flygfaltet, taxichaufforerna i stan mitt i natten e int att lita pa. (random fact: nanstans laste ja att de finns 40 000 taxibilar bara i managua.) sen ska vi vara helgen i esteli a pa mandag far vi soderut igen, till Granada och vart hus som vi ska hyra vid Laguna de Apoyo. Hanna, Mia a kanske Edwin foljer med a vi ska va dar 3 natter. Eget hus, kok, privat pool, tv, dvd, tvattmaskin, alla finesser. ska bli sa skont me solsemester! har i stan e varmen bara na som alla suckar over, strax man har tillgang till pool, en vacker lagun a lugn a ro kommer solen att vara allas basta van :p

vad annat? vet int riktit va ja beratta, mina dagar ser ganska likadana ut, ja ha blivi van me kaoset pa gatan a min spanska borjar kannas ganska spontan a flytande. (idag horde ja en sang pa bussen a ja fick fundera lange fore ja kom fram till att de va spanska, int finska fast de lat sa. hahah) ibland kanns de som att ja ha gjort mej hemmastadd har pa ett satt. anda slar hemlangtan till ibland, idag satt ja a laste koncentrerat me en flicka a mitt i allt va de som ett slag i magen. tank. att fa vara hemma. bara hemma i var egen lagenhet. utan att bo med halvt okanda manskor, ata konstig mat, leva i konstant oljud a absolut ingen privacy. paminner mej sjalv att om nagra fa veckor e ja hemma a da kommer ja sakert att sakna myki saker harifran. a vem vet om ifall ja nansin kommer tillbaka ti nicaragua, centralamerika eller nat annat "exotiskt" stalle i varlden. 

nu ska ja hotellforska vidare men ni far garna fraga va som helst sa ja far blogginspiration :p eller bara skriva en kommentar vem ni e, har ingen aning vem som foljer har! pa aterseende, troligtvis kan ja blogga via samuels telefon nasta gang! :D 

laguna de apoyo, nanstans i bergen runtomkring e vart hyreshus